Author: Karin Plith
Published: April 2nd, 2019
Torsdagens frukostseminarium på temat L&D och digitalisering leddes av Promote Internationals VD Jon Serrander. Att ämnet är aktuellt är ingen överdrift; seminariet drog stor publik, deltagarna var engagerade och diskussionerna livliga.
Jon inledde med en “walk down memory lane” och gjorde nedslag i tidiga försök till digitalisering inom utbildning; försök som lämnat en än mer traumatiserad. Därefter slog han fast några påstående som kanske sivder, men som är ack så sanna. “What if I told you that your e-learing sucks” följt av min personliga favorit “What if I told you that your micro-learing also sucks”. Micro-learning är e-learning upphackad i mindre delar. Och vad är det som säger att det skulle göra den bättre? Uppfattningen om LMS:et som allsmäktigt system för utbildning, är komplett felaktig. Det börjar nästan alla förstå vid det här laget och det är ingen nyhet för publiken. Det kan dock inte understrykas tillräckligt att så verkligen är fallet.
Learning just in time, adaptive learning, self directed learning är begrepp som numera är frekvent återkommande och trendiga. Men låt oss enas om att så länge Netflix och Spotify inte kan rekommendera rätt filmer eller låtar med alla deras resurser i form av data och programmerare, så ska nog utbildningsbranschen ligga lågt.
Digitalisering inom L&D har många användningsområden. Gränserna mellan effektivt och effektfullt suddas ut och där vi tidigare var tvungna att välja kan vi nu ta båda. Med nya tekniska lösningar, design med fokus på verksamhetsmässig förståelse och engagemang samt kunskaper att använda i rätt situationer, behöver vi inte längre göra avkall på effekt och resultat för att nå kraven på snabbhet, skalbarhet, storskalighet, tillgänglighet och flexibilitet.
Angreppssätten för digitalisering inom L&D kan se olika ut. Ett ramverk för att hitta lämpliga startpunkter kan vara att utgå ifrån ett program, ett projekt eller att ta organisatoriskt helhetsgrepp.
- Fördelarna med att starta med ett program att förbättra är t ex att det kan sjösättas på några veckor, det är låg risk, omedelbar ROI och låg organisatorisk belastning.
- Att jobba med ett projekt förutsätter att man går lite utanför sin komfortzon, men i gengäld får du stor påverkan till en hanterbar risk. Det bidrar till att agilt arbetssätt och du kan snabbt få ut något användbart i organisationen.
- Det organisatoriska angreppssättet är mer komplicerat och kräver organisatorisk uppbackning på hög nivå. Tekniken kommer ta mycket större plats, användarhantering och integration blir aktuellt tidigare vilket förstorar och försvårar. Det kan vara nödvändigt, men man ska vara medveten om vad man gör. Det tar lång tid, kostar mycket pengar och är icke-agilt.
Avslutningsvis kan vi konstatera att vi på Promote International med vårt arbete inom design av utbildning (High Performance Learning Journeys) och teknik (Promote) befinner oss mitt i en “perfect storm” – i positiv bemärkelse. Med design som skapar organisatorisk förståelse och insikt om när kunskaperna ska användas tillsammans med en teknik som exekverar och möjliggör tillgänglighet, storskalighet och flexibilitet, så är svaret “ja” på den inledande frågan om det är högst relevant att digitalisera utbildning.
Vill du ha inbjudningar till våra frukostar? Maila oss på promote@promoteint.com så håller vi dig uppdaterad!
