Telia väljer Promote som plattform för lärresor

Telia väljer Promote som plattform för lärresor

Det är med stor glädje och massor av stolthet som vi nu kan berätta att Telia har valt Promote som plattform för lärresor och High Performance Learning Journeys (HPLJ) som sin metodik för utveckling av lärresor. Redan nu under våren kommer ca 40 personer att certifieras i HPLJ Champion.

Telias arbete inom lärande och utveckling är imponerande. Att förändra ett arbetssätt och synsätt som varit allmängiltigt under så lång tid är svårt. Det Telia inser och satsar på är att metodik och teknik går hand i hand. Allt börjar i metodiken – i det här fallet HPLJ.

Vår gemensamma målsättning med det här samarbetet är driva utvecklingen framåt inte bara för våra respektive företag utan också för learning and development generellt. Vi hoppas kunna visa på mycket spännande projekt och intressanta resultat framöver. Den här resan har bara börjat och vi är otroligt glada att få vara med och bidra.

Jag är otroligt glad för den här up-skilling satsningen inom vårt eget team. Ingen plattform i sig är lösningen på våra utmaningar, men Promote är en fantastisk möjliggörare för HPLJ, som är en kraftfull- och internt trycktestad metodik för lärresor vars syfte är att skapa effekt!

“Vi har ett fantastiskt fint samarbete med Telia både vad gäller plattform och metodik och är oerhört nyfikna på hur vårt samarbete kan utvecklas”

Karin Plith
Manager Promote Nordic
karin.plith@promoteint.com
+46 76 543 88 64

Karin Plith Promote
certifiering high performance learning journey

Läs mer om
High Performance Learning Journey

Hur genomför man upskill och reskill med lärresor?

Få begrepp används så mycket idag som upskill och reskill, det vill säga processen om att lära om och addera ny kunskap. Det finns olika anledningar till varför just upskill och reskill begreppen är så viktiga just nu… Varje år publicerar World Economic Forum sin rapport ”The future of Jobs Report”. Enligt 2020 års rapport estimerades att 40 % av de anställda kärnkompetens kommer ändras inom fem år vilket sätter stora krav på att företag kan reskill och upskill. Men hur lyckas man med sin reskilling? Hur tar man fram ett bra upskilling program? Här reder vi ut hur man med hjälp av lärresor kan lyckas med denna utmaning.

Kunskap om upskill och reskill

Jag har läst otaliga artiklar som berör ämnet reskill och upskill och hur man framgångsrikt ska arbeta med frågorna. Det blir snabbt ganska tydligt att kunskap om själva lärandet är en avgörande faktor för att nå ett framgångsrikt arbete med reskilling och upskilling. En viktig del är att skapa medvetenhet om lärande hos medarbetare. McKinsey publicerade nyligen en artikel om ”the intentional learner”  där man definierade kunskap om lärandet som en de mest fundamentala kunskaperna för framgångsrika medarbetare. Artikeln tar också upp ”The five core skills of intentional learners” som handlar om fem best practice-beteenden som hjälper en learner att få ut så mycket som möjligt av sina insatser där medvetenhet om lärandet även nämndes igen.

Ingen annan typ av kompetensutveckling

Det är lätt att tro att reskill och upskill är en annan typ av kompetensutveckling än det vi är vana vid, vilket det faktiskt inte är. Kompetenserna är nya, men sättet att nå dem bygger på samma fundamentala grunder som alltid. Att vi dessutom har lärt oss massor om lärandet under bland annat det här året, gynnar bara grunden för kompetensutveckling. Med automatiseringen och digitaliseringen som centrala drivkrafter för det stora behovet av kompetensutveckling krävs givetvis teknisk kompetens MEN minst lika viktigt kommer behovet av soft skills att vara; samarbete, feedback, coaching, individuell reflektion, värderingar och till exempel nätverkande. Listan kan göras lång på efterfrågade kompetenser. Gemensamt för soft skills-utvecklingen är såklart att det är beteenden som ska förstärkas och skapas.  Och när det kommer till beteenden så vet numera de flesta av oss vilken utbildningsdesign och metodik som är mest framgångsrik – lärresan. Men vi kan väl vara överens om att med de ökade kraven på utveckling av nya kompetenser – i hög takt – innebär att också kraven på hur kompetenserna och beteendena skapas. Att lärresan med sina komponenter blir ännu viktigare och rent av en förutsättning för ett framgångsrikt reskill och upskill-arbete.

Tätt samarbete mellan HR/L&D och företagsledning

Givetvis, som vid alla kompetensutvecklingsinsatser, måste man veta vilka nya kompetenser och beteenden som man ska skapa och vill uppnå. I samma takt som behovet av rätt kompetensutveckling ökar så ökar också kraven och förväntningarna på ett tätt samarbete mellan företagsledning och L&D. Det blir än mer viktigt att företagsledning och HR eller L&D samarbetar och tillsammans levererar insatser som främjar företagets utveckling. Fortfarande är det allt för vanligt att L&D och företagsledning inte kommunicerar och att L&D levererar på upplevda behov eller rena gissningar, och hur bra blir resultatet då? Om L&D och HR-avdelningar ska ha en chans att möta kraven måste kompetensutveckling bli en punkt på den strategiska agendan och företagsledningen måste vara väldigt tydliga med vilka behov de ser och vilka kompetenser som krävs för att stötta företagets strategiska inriktning och mål.

Program Performance Path (PPP) – en förutsättning

En grundförutsättning för en framgångsrik lärresa är en väl genomtänkt Program Performance Path (PPP). I PPP’n definierar vi, från höger till vänster, Business Rational, Performance Outcome, Moments that Matter och Learning Outcome. Aldrig förr har Performance Outcome och Moments that Matter varit så viktiga som nu; i vilka situationer ska beteendena användas och vad ska de leda till? Vi måste tvinga oss att bli specifika i hur kompetenserna ska användas för att veta hur vi bäst ska lära oss dem, vad ska din reskill och upskill bidra med – konkret?

Än mer stretchade dimensioner

Som jag tidigare nämnde är svaret på frågan kring hur man lyckas med sin upskilling reskilling att arbeta fram en lärresa som stödjer era behov och mål. Men vad innebär då en lärresa? En lärresa handlar om att stretcha dimensionerna; tid, relationer, stödsystem, affärsnytta och utrymme för var utbildningen sker. Det är lätt att inse att framgångsrikt reskill och upskill-arbete bygger på än mer stretchade dimensioner. Vi behöver tid för att utvecklas, träna och hinna utsättas för situationer där de nya kunskaperna ska tillämpas. Vi behöver bredda relationerna och lyfta blicken samt ställa oss frågan ”vem eller vilka är redan bra på det jag ska lära mig?”. Finns kompetensen redan internt? använd den! Om inte, ta hjälp utifrån! Vi har under det här året lärt oss att virtuell utbildning och digitala verktyg är här för att stanna och kommer vara en självklar del i alla utvecklingsinsatser. Det innebär bland annat att intern kompetens blir än mer lättillgänglig och att bra erfarenhet och expertis finns att hämta endast ett Zoom-möte bort.

Stretchade tankesätt

Med bakgrund mot ovan är det intressant att fundera på hur vi ytterligare kan stretcha lärresor som boostar kunskapen om själva lärandet, hur kan vi ytterligare nyttja relationer för överföring av kunskap etc.

Nedan har jag summerat några exempel på aktiviteter som driver i den riktningen och som kan hjälpa ert arbete med upskill och reskill på vägen:

  • Skapa uppgifter som uppmanar till att hitta kunskap på egen hand och att söka nya kanaler.

  • Skapa uppgifter som handlar om planering av lärande även efter att utbildningen är slut.

  • Om jag skulle bli ännu bättre vad skulle jag göra då? Låta deltagarna, som en del av utbildningen, komma på uppgifter.

  • Vänj medarbetarna att reflektera över det egna lärandet.

  • Hur kan vi använda andra delar i organisationen för att bli bättre på ett specifikt område; teama ihop medarbetare från olika delar av organisationen.

  • Para ihop yngre och äldre kollegor i utvecklingsteam.

  • Test att bygga er PPP där ni börjar med slutet för att hitta era önskade beteenden och vad de ska leda till.

  • Ta hjälp om ni känner er osäkra, det finns mycket kunskap både internt och externt!

* According to the 2020 report, an estimated 40% of employees’ core skills will change within the next five years. This means that 50% of all employees will have to upskill or reskill. The future of job reports 2020. 

Har ni ett LMS? Därför behöver ni en lärplattform också!

Ser ni, liksom många andra, över era systemstöd för L&D? Behöver ni byta ut eller komplettera? Börjar ni från noll? Vi fattar att det kan verka som en djungel. Det vanligaste bassystemet för lite större bolag är fortfarande LMS:et. Har man många medarbetare är statistik och administration viktigt, så är det bara. Här går vi igenom vanliga frågor kring LMS:ets vara eller icke vara, vad skillnaden mot andra lärplattformar är och varför det kan vara smart att investera i ett system till.

Idag har nästan alla företag, oavsett storlek, investerat i någon form av LMS-system för att hantera organisationens utbildningsadministration. Dock blir det mer och mer ovanligt att företag ser LMS;et som enda system för L&D. Medvetenheten kring utbudet för L&D ökar lavinartat och förståelsen för att LMS:et har sina klara begränsningar ökar hela tiden. Idag är det nästan en hygienfaktor att företag av större storlek har minst ett LMS. Självklart är det så att större företag behöver LMS:et för utbildningsadministration och statistik bland annat men fler och fler börjar inse behovet av att komplettera LMS:et för att ta sitt lärande till nästa nivå.

Vi har redan ett LMS, varför behöver vi ytterligare system?

Det beror på… vad är er målsättning med era utbildningar? I takt med att fler och fler får upp ögonen för lärresor/learning journeys* som det nya sättet att strukturera och implementera kompetens i organisationen förstår man också att det ställer andra krav.  Med lärresan i bakhuvudet för att skapa framgångsrik utbildning så ökar också insikten kring att det krävs andra typer av system för att stötta implementeringen av dessa lärresor. Det är helt enkelt så att LMS inte är designade för att hantera lärresor. Som jag upprepat som ett mantra de senast fem åren så kan det givetvis finnas överlappande enskild funktionalitet, men steget att därifrån stötta lärresor fullt ut är gigantiskt.

LMS:et är jättebra om målet är att tillhandahålla utbildning på en central plats, administrera deltagare och kurser samt att kursdeltagarna ansvarar själva för att genomföra utbildningarna och sin egen kompetensutveckling. Har du istället målet att skapa förändring, se och mäta och effekt samt få se tydligt resultat – då är LMS:et sällan ett alternativ.

*En lärresa/learning journey är ett sätt att strukturera och bygga utbildningar där mer fokus ligger på att implementera kunskapen i olika situationer över tid, på arbetsplatsen, än klassrumsträffar och e-learning. Du kan läsa mer om lärresor här.

LMS

Vårt LMS innehåller en learning modul (och vi är uppmanade att använda den)

Ofta innehåller ett LMS en ”learning modul”. Denna learning modul ska under inga omständigheter förväxlas med något som har med önskade beteendeförändringar att göra. Vanligt är att learning modulen tillhandahåller spellistor a la Spotify och Netflix. Med ”spellista” menar vi en lista med rekommenderade digitala utbildningar, ofta baserat på vad andra tittat på eller kanske de mest populära utbildningarna. Den här listan har ingen eller minimal koppling till företagets strategiska inriktning och affärsmål, vilka beteenden den ska leda till eller hur dessa beteenden ska skapas med stöd från chefer, kollegor, team och nätverket.

Effekten av dessa utbildningar lämnas helt enkelt oftast åt slumpen och det är upp till respektive medarbetare att skapa utrymme och förutsättningar för ett tillämpa dessa kunskaper i rätt kontext – utan varken plan, stöd eller guidning. Detta är ett ämne för en uppsats i sig, och jag kommer inte gå djupare in på detta just nu.

Vill man på riktigt jobba med utbildning om ger effekt, via till exempel lärresor, och få utväxling på dessa, måste man komplettera med något annat system som är utvecklat just för det ändamålet. Och system finns det där man enkelt kan skapa utbildningar (lärresor) med beteendeförändringar, effekt och resultat som mål. Men, då är det inte ett LMS du ska leta efter. Jag rekommenderar att snarare titta på ”learning transfer platforms”, ”learning experience platforms (LXP)” eller ”program delivery platforms”.

Måste vi byta system nu eller hur gör vi? Kan systemen integreras? Behöver vi verkligen flera?

Nej, du behöver inte byta hela ditt system eller känna att ert arbete med att implementera och använda ett LMS är förgäves. Som sagt – LMS:et har sin självklara plats i större organisationer, men om behovet och målet är synlig och mätbar effekt och resultat behöver man ett annat system – också. Och självklart kan systemen integreras. De flesta plattformar jobbar idag med öppna API som gör det smidigt att integrera och flytta relevant information, som t.ex. vem som gått vilken utbildning, resultat och mål, från en annan plattform till ert LMS.

En integration syftar främst till fyra saker; enkel åtkomst till utbildningarna via LMS:et, enkel administration av användardata (GDPR), återrapportering av data för uppföljning och statistik samt enkel åtkomst av content från LMS:et. Systemen ska ses som komplement till varandra, inte som konkurrenter.

Vi ska upphandla ett nytt LMS – bör vi fundera på ett annat system istället?

En rekommendation är att inte se på situationen som ”antingen eller”. Större företag som driver en modern utbildningsavdelning/akademi behöver både och. Se det som ett digitalt ekosystem, där olika system samverkar med olika mål och syften. Det ena utesluter alltså inte det andra. Till syvende och sist är det era mål med er kompetensinvestering som styr era behov och här hoppas vi att alla har som mål att skapa en positiv förändring, nya bättre beteenden som främjar affärsmålen och att användarna ska få en bra upplevelse och användning för sin nya kunskap.

3 tips till dig som funderar på att om ert nuvarande LMS räcker till eller jämför olika system:

  1. Vill ni ta steget mot lärresor? Testa att bygga en i ert LMS!

    Om det finns en ”learning modul” i ert LMS som ni är uppmanade att använda, välj ett program som ni testbygger som en lärresa – fullt ut. Först därefter kan ni avgöra om befintligt system räcker till. Med testresultatet som utgångspunkt kan ni även kravställa på kompletterande system – vad saknar vi? Vad behöver vi för att nå dit vi vill?

  2. Vilka är våra mest kritiska utbildningar och vad är syftet och målet?

    Fundera på vilka strategiskt viktiga initiativ ni har planerat för de kommande 12 till 18 månaderna. Vilket resultat vill ni ha ut av dem? Vad är syftet och målet? Om svaret är någon form av beteendeförändring, mätbar effekt eller förbättring är det antagligen en lärresa som är svaret. Repetera punkt 1.

  3. Jämför inte funktionalitet – det är resultatet som räknas!

    Om du jämför olika system, jämför inte funktionalitet, jämför genomförande och resultat. De flesta system har överlappande funktionalitet där det är otroligt lätt att fastna på enskilda funktioner. Bara för att en viss funktionalitet finns i det ena systemet men inte det andra, är det inte säkert det är användbart eller resultatdrivande för det ni vill uppnå. Börja med ert mål – vad är det ni vill uppnå? Lösningar finns det gott om men er strategiska väg och mål den vet bara ni!

Läs om Promotes prisbelönta lärplattform för lärresor

5 framgångsfaktorer för att skapa en modern utbildningsavdelning

Att driva en modern utbildningsavdelning, akademi eller L&D-avdelning förutsätter idag förståelse för den digitala transformationen och dess möjligheter- och utmaningar. Vissa traditionella sanningar behöver ifrågasättas och utmanas och anpassningar till ett nytt nuläge behöver göras.

Här har vi listat ett antal områden som kräver översyn och en medveten strategi.

1. Samarbete mellan L&D och företagsledningen

Företag som lyckas med sina utvecklingsinsatser har en sak gemensamt. De har ett bra samarbete mellan L&D och företagsledningen. Det innebär att L&D förstår vart företaget är på väg och utvecklar insatser som stöttar den riktningen. Det innebär också att företagsledningen visar verksamheten att insatserna är viktiga och tar sig tid att vara delaktig. Med detta som utgångspunkt är det enklare att prioritera de insatser som är viktigast för organisationen just nu och i framtiden. En vanlig fråga från våra kunder och alla dem vi träffar och hjälper är ”var ska vi börja?”. Börja med att ställa er frågan vilka utbildningar som är viktigast för verksamheten under året, vilka skulle ge mest effekt och resultat om de lyckas? Det är där ni ska börja.

2. LMS:et är inte svaret på alla tekniska frågor

Vad skulle hända om du sa till din marknadsavdelning att de bara får använda ett system? De skulle sparka bakut. Varför tror många då fortfarande att HR inte skulle göra samma sak? Av någon anledning har det varit verkligenheten för HR och L&D-avdelningar länge. LMS:et har länge setts som det allsmäktiga systemet som ska lösa alla behov som rör utbildning och medarbetarutveckling. Idag vet vi bättre. Idag vet vi att även L&D behöver arbeta med flera olika system, med olika mål och syften, för att få ut bästa effekt. LMS:et är ofta grunden och de flesta större organisationer behöver ett LMS. Vanligt idag är givetvis att integrera andra system mot LMS:et. En integration har ofta fyra syften; att låta LMS:et vara ”first point of entry”, att användardata går genom LMS:et, att hämta content från LMS:et till andra plattformar samt att skicka tillbaka data som uppföljning och statistik. LMS behövs fortfarande men låt det inte vara den allsmäktige mästaren som sätter era ramar.

“LMS:et har länge setts som det allsmäktiga systemet som ska lösa alla behov som rör utbildning och medarbetarutveckling. Idag vet vi bättre”

 3. Förstå att ”göra om en utbildning till virtuell” handlar inte enbart om att ställa sig framför en webbkamera

De som lyckas med att ställa om till virtuell utbildning inser att det behövs en anpassning av utbildningen för att optimeras i en virtuell miljö. De inser också att det handlar om så mycket mer än att enbart ställa sig framför en webbkamera och köra PPT-slides och breakout rooms. Att på riktigt anpassa en utbildning till en virtuell miljö kräver att man ser över hela strukturen och genomförandet. Att göra om utbildningen till en lärresa.

Tips! Vill du läsa mer om hur man arbetar med effektfulla lärresor? Här kan du ladda ner vår guide om just detta!

4. Etablera en gemensam syn på utveckling av utbildning

Fråga 10 personer i en organisation vad en lärresa är och ni får 10 olika svar. Det är en utmaning för en organisation att inte ha en gemensam syn på utveckling av lärande. Utan ett gemensamt språk och gemensam terminologi är det lätt att det blir missförstånd och att resultatet av utbildningen blir vad organisationen tror att den behöver, inte vad den faktiskt behöver. En annan viktig del i den gemensamma synen är den höga, lägsta nivån man når om alla gemensamt vet hur och vad som krävs för just era utbildningar för att nå era mål. Alla kommer då att följa samma struktur och ni kommer gå ett gemensamt språk, få flera med samma, höga kompetens och attityd till er utbildningsdesign och era lärresor.

5. Låt inte bibliotek av utbildningar vara enda källan till kompetensutveckling

Vanligt idag är att tillhandahålla bibliotek av utbildningar för anställda. Denna typ av  ”smörgåsbord” kan vara en del i att lösa individuella utbildningsbehov, men räcker inte för att enda källa till kompetensutveckling vid mer strategiska insatser. Hur ska varje enskild medarbetare veta (och ha ansvar för) vad som kommer bidra till just organisationens resultat? En tydlig plan, syfte och mål med utbildningar gör stor skillnad – både för  individen, som bättre kommer förstå varför just denna insats är viktig, för hen och för organisationen, samt för er som organisation som bättre kan styra  kompetensinvesteringarna mot tydliga affärsmål.


Vill du veta mer om hur vi bygger framgångsrika akademier för t.ex. Orkla och Axfood?

Boka ett möte med någon ur vårt team så berättar vi mer och bollar idéer som passar era behov och utmaningar.

“Kan vi göra en pilot?” Tre BRA anledningar till att testa!

 

”Kan vi göra en pilot?” eller “Kan vi testa med en pilot?” är en väldigt vanlig fråga till oss från många vi träffar. Jag svarar alltid med: ”Vad är det ni vill ”pilota”?”. Men just det vet man sällan. En sak kan man dock vara helt säker på när man träffar oss: man behöver inte testa om Promote fungerar som stöd för genomförandet av en utbildning.

Många letar efter en plattform, ett verktyg, ett stöd för utbildning och vill ”känna på systemet” eller ”klicka runt själv” i det man funderar över att investera i. Så vi börjar där. Är det verkligen systemet som behöver testas och klickas runt i? Är det verkligen “Kan vi testa med en pilot?” som är den bästa frågan att börja med? Att vilja testa om Promote kan användas som ett digitalt stöd för genomförandet av en utbildning i en pilot? Det vet vi att det kan. Det kan ni lämna till oss.

Tillräckligt många företag inom våra två målgrupper; medelstora till stora företag med interna utbildningsavdelningar samt utbildningsföretag världen över har redan testat – vi lovar. Våra kunder har genomfört så många utbildningar med stöd av Promote för att ni ska kunna känna er helt säkra på att Promote fungerar utmärkt för det verktyget är till för – att driva och exekvera lärresor, att göra utbildning till en process, att skapa effekt från utbildning etc.

BRA anledningar att testa en pilot

Det finns dock andra anledningar, bra anledningar, till att göra en pilot. Här kommer tre av de viktigaste:

  1. Testa organisations mognad, mottaglighet och kommunicera därefter
  2. Utmana organisationen i att formulera mål, konkret tillämpning och effekt som ett resultat av utbildning
  3. Förtydliga och konkretisera vilka roller och resurser som behövs internt

Insikter kring dessa tre punkter bidrar till att framgångsrikt arbeta med Promote eller något annat verktyg för utbildning.

Det handlar inte om funktion och teknik när man testar en pilot

Med dessa punkter i fokus inser man ganska snabbt att en pilot handlar väldigt lite om verktyget i sig. En pilot handlar inte om funktioner eller teknik. En pilot handlar främst om design, arbetssätt och er organisation. Låt mig fördjupa de tre punkterna.

1. Testa organisationens mognad, mottaglighet och kommunicera därefter

Eftersom Promotes främsta mål är att driva lärresor förutsätter det att organisationen är beredd att se på utbildning som just en lärresa och inte en enskild utbildningsinsats. Det innebär i sig att man ser på utbildning som en process och inte ett event. Den som hoppas kunna stoppa en ”vanlig”, säg 2-dagars klassrumsutbildning, utan förberedelser och en plan för faktiskt tillämpning i Promote och hoppas på ett bra resultat kommer bli besviken. Skit in, skit ut, krasst uttryckt!

2. Utmana organisationen i att formulera mål, konkret tillämpning och effekt som ett resultat av utbildning

För en lyckad pilot krävs att organisationen gör sin hemläxa – det är tyvärr inget vi kan göra åt er. Det innebär att man är beredd att lägga tid på piloten – den sköter derssvärre inte sig själv. Det handlar framförallt om att sätta mål som är kopplade till utveckling av verksamheten och att hitta de situationer och beteenden som leder till utveckling, och de resultat ni vill uppnå. Inom HPLJ-metodiken kallar vi det ”Moments that Matter” – tillfällena där du får möjlighet att använda dina nya kunskaper. Det här förutsätter också att du som ansvarig är beredd att ställa krav på organisationen i form av förväntningar på genomförda förberedelseuppgifter och tillämpningsuppgifter. Det innebär också att organisationen är beredd att ställa krav på sina chefer att vara delaktiga.

3. Förtydliga och konkretisera vilka roller och resurser som behövs internt

Att i samband med en pilot prata om roller och resurser är givetvis relevant. Vilka roller behövs egentligen? Vem ska göra vad? Hur fördelar vi arbetet?  I vissa fall kan det vara relevant att den enskilde utbildaren har hela ansvarat från design, bygga utbildningen i Promote, ladda upp deltagare och bjuda in. I andra fall delas dessa uppgifter mellan olika funktioner i teamet, som till exempel programansvarig, utbildare och administratör. Min erfarenhet säger dock att det är först när man jobbat med Promote ett tag och har en tydlig bild av vad organisationen har för avsikt att använda Promote till som det är relevant att prata roller. MEN vi hittar alltid rätt rollfördelning med våra kunder, men först efter att vi förstår och får se hur kunden har för avsikt att jobba och vilka resultat man vill uppnå.

Slutligen, en pilot är en investering – i tid och resurser – för oss och för er. En pilot är inte att testa funktioner i ett verktyg, att klicka runt och pilla lite. En pilot är att skapa förutsättningar för ett nytt arbetssätt och förbereda för förändring, bättre resultat och tydlig effekt – som blir så framgångsrikt som möjligt.

Fler fördelar med en pilot av ett utbildningsprogram med till exempel Promote:

  • Ni binder inte upp er för något ni sedan inte kommer att använda om ni mot förmodan inte skulle vara nöjda (vi är dock väldigt säkra på att ni blir det ?)
  • Ni får testa oss som leverantör och partner till ert utbildningsteam. Vi har lång erfarenhet av att samarbeta, coacha och att hjälpa utbildningsavdelningar, ansvariga och team – säg till om du vill prata med någon som vi redan hjälpt!
  • För en liten investering får ni MYCKET: kunskap, insikt, resultat, tankar och funderingar – kring utbildning, utbildningsdesign och effekt av utbildningen! Det kan vi garantera – vad ni sen väljer att göra med er nya kunskap är upp till er – men vi lovar att vi inte lämnar er i sticket!

Från dåtidens kurskatalog till en interaktiv lärresa – 4 steg på vägen

Att förändra och förflytta kompetens och beteenden är inte något som sker i en handvändning, det krävs engagemang och träning för att uppnå resultat. Fler och fler företag pratar om att man vill bygga en lärande kultur inom organisationen. Detta innebär allt som oftast att man lägger mest tid på att skapa innehållet, content, ska som läras ut och därefter sätter man ihop detta till ett program som sedan erbjuds till hela eller delar av organisationen. Känner du igen dig?

Ett slående exempel som jag själv fått erfara, och säkert många med mig, var när GDPR skulle träda i kraft. Som så många andra organisationer genomförde även min dåvarande arbetsgivare en utbildning för alla medarbetare i vad GDPR innebar för oss. Alla anställda fick samma utbildningsmaterial och förutsättningar, en online-baserad E-Learningsutbildning på 45 minuter i vårt LMS som var framtagen för att nå hela organisationen.  Utbildningen var välgjord och innehöll material som skulle täcka allas behov av kunskap i ämnet, oavsett i vilken roll man arbetade. Och visst syntes det. Här hade det lagts ner både tid och pengar för att ta fram en utbildning så att vi alla skulle få så bra och innehållsrik kunskap som möjligt. En utbildning….

Hur gick det då?

För det första: den tog mig inte 45 minuter att genomföra. Redan någon minut in i denna moderna e-kurs så tappade jag fokus och tankarna flög iväg på annat håll. Drygt 5 gånger var jag tvungen att starta om utbildningen för att äntligen passera med godkänt testresultat. Det visade sig efteråt att jag heller inte var ensam om att genomföra den på det sättet. Vad var det då som gjorde att det blev så? Det var ju en otroligt påkostad, innehållsrik och gedigen e-Learning som var uppbyggd med flera olika presentationstekniker med allt från texter att läsa, videos att titta på och tester att genomföra.

Vad hände på vägen?

Den första, och mest påtagliga orsaken, var att säkert 75% av innehållet inte var något som jag behövde i min arbetsroll, därmed tappade jag ofta koncentrationen och började tänka på annat. Det andra var att än fast det var olika presentationstekniker så fanns det inget annat för mig att göra än att sitta och titta in i datorn under hela kursen med undantag för några tester där jag svarade på kryssfrågor. Stimulerande? Engagerande? Kopplingar till mina utmaningar? Nej, tyvärr inte. Jag blev inte engagerad – snarare sömnig! Intentionen från företaget var absolut god, och vi ska inte sluta skapa utbildningar för personal och medarbetare. MEN det man här missade var att sätta en fungerande utbildningsdesign för kursen utifrån vilket resultat som man ville uppnå – och förmedla det!

Hur skapar man en framgångsrik utbildningsdesign då?

A och O i att bygga utbildning som ska ge en förändring för den som går utbildningen är att utbildningsdesignen skapas utifrån det mål/resultat man vill att utbildningen ska uppnå.

  1. Först och främst behöver den som ska gå utbildningen förstå syftet med utbildningen och vilket resultat som utbildningen ska bidra till att uppnå. Detta för att deltagaren ska vara engagerad i sin lärresa, förstå varför utbildningen ska genomföras samt vilka förväntningar som finns. Utan engagemang eller förståelse för detta uteblir ofta resultatet. Det är också av stor vikt att genom utbildningen skapa och underhålla engagemanget för deltagarna, det är lätt att engagemangs-elden brinner ut om det saknas ved att elda med.
  2. Grundplattan för kunskapen i utbildningen är att bekanta eleverna med det fakta och grunder som behövs i ämnet för att de ska kunna börja utveckla och öva på sina färdigheter. Gör det tydligt och se till att deltagaren får en möjlighet att verkligen förstå.
  3. Skapa möjlighet för deltagare att öva och utveckla kompetensen. Här behöver det inte vara att utveckla något nytt för deltagaren, det kan även vara att stärka och öka medvetandet och självförtroendet i det man redan kan. Se till att praktiskt tillämpning av det deltagaren faktiskt lär sig finns med som en del!
  4. Ge deltagaren möjlighet att reflektera, både för sig själv och med andra, och var med som ett aktivt stöd – lämna inte allt åt till exempel en digital quiz. Att få sin egen aha-upplevelse genom reflektion ger deltagaren större chans att genomföra sin förändring. Att deltagarens ledare är involverad och stöttar upp i det resultat som ska uppnås är en vinnande metod för att snabbt se resultat. Att få tillämpa sina kunskaper med stöd från sin ledare ser till att lärresan stannar kvar och inte försvinner när deltagaren är tillbaka ute i vardagen.

Så vad krävs för att se resultat?

När en utbildningsinsats skall resultera i ett förändrat beteende, vilket i princip alltid är målet, kan vi inte bara distribuera våra utbildningar genom en digital kurskatalog. För att få verkligt resultat och förändring i beteende krävs en tydlig utbildningsdesign – men framförallt ett systemstöd som stöttar alla ovannämnda 4 delar – annars gör du det onödigt svårt för dig själv. Tiden för enformiga utbildningsinsatser i form av e-utbildningar framför datorn, eller för den delen i klassrummet är förbi.

För att skapa engagemang och resultat är det en Lärresa vi ska skapa, inte en enskild utbildningsinsats. Lärresan är till för deltagaren att förkovra sig i och för organisationen att tydligt kunna följa medarbetarnas progress, beteendeförändring och resultat.

Så, tillbaka till trenden om den lärande organisationen. Låt oss lära – men med ett tydligt syfte, mål och förväntan på vad denna investering i både organisationens och medarbetarnas tid och pengar ska bidra till. Och låt oss börja med bra utbildningsdesign och ett systemstöd som ser till att det blir verklighet!

Tips!

Vill du lära dig mer om utbildningsdesign? Läs mer om vår utbildning och metodik High Performance Learning Journey här.

Så lyckas du med dina virtuella utbildningar – våra samlade erfarenheter & tips från våren 2020

Lyckas med dina virtuella utbildningar, hur gör man? Under våren har vi genomfört våra utbildningar och ledarträningar virtuellt. Tillsammans med våra kunder och deltagare har vi samlat på oss en mängd bra erfarenheter. Nu vill vi gärna dela med oss av våra tips på hur du kan tänka, göra, och förbereda dig för att lyckas med dina virtuella utbildningar. Tipsen är saker som vi tycker är viktiga att tänka på när du genomför en utbildning – både i rollen som beställare och som utbildare. Vårt mål är som alltid att du ska få så bra resultat och så stor effekt som möjligt av din planerade utbildning.

Tydlig information till deltagarna

En av grunderna till att lyckas med dina virtuella utbildningar är tydlig kommunikation med dina deltagare. För att undvika missförstånd och ge bästa möjliga förutsättningar för dem behöver du vara tydlig med utbildningens syfte och mål. De behöver även få instruktioner om vad de förväntas göra, vilka system de kommer att använda sig av och vad de kommer att göra i dessa system. Gällande utbildningens upplägg behöver dina deltagare få veta följande:

  • Förväntas jag göra något innan utbildningstillfället? I så fall vad, och med vilket syfte och mål?
  • Vad förväntas av mig under själva utbildningen? Med vilket syfte och mål?
  • Förväntas jag göra något efter utbildningstillfället? I så fall vad, och med vilket syfte och mål?

Gruppstorlek – en viktig faktor

En bra erfarenhet för att lyckas med dina virtuella utbildningar är att vi sett att vi får bäst resultat i grupper med upp till 10 personer. Här ”vågar” alla vara delaktiga och det är svårare att gömma sig bakom en skärm. I grupper med upp till 15 deltagare blir resultatet ok, men går vi över 15 så tappar vi både interaktion och engagemang. Det beror på att det blir lättare för deltagaren att gömma sig i mängden. Med en större grupp finns det även en betydligt större risk att man som deltagare zoomar ut och tappar fokus.

Teknikförberedelser är A & O

Genom att både vi och deltagarna kontrollerar att vår teknik fungerar innan vi sätter igång undviker vi att tid och energi som vi ska lägga på själva utbildningen istället läggs på att lösa tekniska problem. Desto större chans att lyckas med din virtuella utbildning! Vi ser därför alltid till att göra följande:

  • Be deltagaren att testa så att ljud och kamera fungerar innan utbildningen startar.
  • Få deltagarna att logga in minst 10 min innan utbildningsstart för att avvärja teknikstrul.
  • Informera om vikten av att delta med kameran på så att deltagaren förstår syftet och törs/vill ha på kameran.

Håll engagemanget uppe under hela utbildningen

Under våra utbildningar eftersträvar vi alltid ett högt engagemang bland deltagarna. När vi träffas virtuellt kan detta vara en extra utmaning. Vi har märkt att  följande hjälper oss att hålla engagemanget bland deltagarna uppe:

  • Varva information med frågor till deltagarna.
  • Kom ihåg att ställa frågor även till de som inte är aktiva.
  • Vid breakout så be grupperna återkoppla exempelvis 3 findings som de kom fram till i en chatt. Utbildaren återger så några av de findings som skrivs.
  • Som utbildare säg gärna utbildningens mål/namnet på utbildningen med jämna mellanrum. Exempelvis leda på DISTANS eller DIGITALA möten.
  • Som utbildare – ha en extra resurs som sköter teknik samt eventuell chatt.
  • Påminn om utvärderingen innan avslut på utbildningstillfället.
  • Kör korta pass med olika interaktiva mellanspel samt fler raster än ni skulle haft om ni träffats fysiskt.

Tips!

Nyfiken på att lära dig mer och få bra erfarenhet för att lyckas med dina virtuella utbildningar? Här kan du läsa mer om vårt utbildningsprogram “Effektiva virtuella utbildningar”.