När vi genomför utvärderingsstudier kring effekt av utbildning, intervjuar vi alltid både de deltagare som fick bra resultat från att tillämpa sitt lärande, och även dem som fick lite eller inget värde.
Vi vet att framgången med utbildningsinsatser beror på mycket mer än bara kvalitéten på själva utbildningsinnehållet och träningsmetoderna. Med detta sagt försöker vi därmed alltid att identifiera de kontextuella faktorer som hjälpte till att stödja framgången för deltagaren och de faktorer som hindrade framgång.
En uppenbar lärdom
Vi lär oss mycket om när utbildning fungerar, varför det fungerar och när det inte fungerar, vad som kommer i vägen med mera. Och en lärdom är så enkel och uppenbart att det är lätt att förbise den.Vad är det då för lärdom jag talar om? Läs följande två intervjuutdrag så kan du nog lista ut det själv.Bakgrund: Programmet vi utvärderade var en team-building och ledarskapsutbildning för högpotentialledare i ett mångsidigt, globalt Fortune 50 företag.
Deltagare A: Använde utbildningen ofta under de senaste sex månaderna och satte ihop ett team som öppnade en ny marknad i Asien som är överträffar konkurrenter och rankas inom topp 15% av nyförsäljningen i hela företaget.
Intervjuare: “Du har utan tvekan genomgått utbildningar i din karriär som inte riktigt hjälpt dig i ditt arbete, men den här, enligt dig, var enormt hjälpsam. Vad tror du var skillnaden? Varför visade sig denna vara så bra för dig?”
Deltagare A: “Det har du rätt i. Jag har tillbringat mycket tid i olika utbildningar tidigare som ärligt talat var ett slöseri med min tid. Men den här erbjöds mig vid exakt rätt tidpunkt. Det var inte som att innehållet var helt nytt för mig; Jag har en MBA och hade hört det mesta förut. Men, jag hade just fått en ny ledarroll inom en utmanande affärsenhet. Verktygen, övningarna, och den feedback jag fick från detta program var precis vad jag behövde för att minnas och använda mig av verktygen vid precis rätt tidpunkt för mig. Denna utbildning var min “stöttepelare” som fick mig genom de första tre månaderna med att sätta ihop ett nytt team och åter motivera de äldre gruppmedlemmarna. Utan denna utbildning vill jag knappt tänka på vad som kan ha hänt. Det kunde ha varit dåligt.”
Deltagare B: Fick samma träning i samma grupp och tillfälle som deltagare A, men gjorde ingen nytta av den.
Intervjuare: “Vi ville prata med dig eftersom du, liksom några andra i detta program, inte verkade få något värde från det? Vad tror du gick snett?”
Deltagare B: “Ja, det var verkligen inget fel av varken utbildningsledare eller programmet. Det allt var rätt bra enligt min mening. Jag har verkligen sett värre i min karriär. Men på den tiden var jag tjänstledig i sex veckor för att försöka reda ut några familjeproblem. För att vara ärlig, var mina tankar någon annanstans, och jag hade bara ingen mental plats för att göra någon form av förändring. Lyckligtvis rullade mitt arbete på okej på egen hand. Vi var relativt stadiga i försäljning och marginaler, och mitt team var bra på att hålla status quo. I efterhand skulle jag aldrig ha anmält mig till programmet. Men, jag tänkte att jag har lite tid över, så varför inte göra något åtminstone. Så jag anmälde mig.”
Där har du det. Svaret på vår enkla lärdom. Under våra decennier med att göra dessa konsekvensstudier har deltagare A och deltagare B blivit väldigt bekanta! Vi kan inte räkna de gånger, när vi frågar “Så, hur kom det sig att du deltog i detta program?” att vi hör något i stil med “Tja, det passar min kalender ganska bra – Jag hade lite tid och möjlighet, så jag anmälde mig.”
Vårt råd? Hitta några exempel på deltagare A och Deltagare B i din egen organisation. Berätta deras historia, och ge råd till dina beställare och kunder att om de vill få faktiskt nytta av sina utbildningsinvesteringar, så låt behov och möjligheten att tillämpa utbildningen driva anmälningar – inte kalendrar!
